De flesta är dessbättre numera överens om att det finns en stor brist på bostäder på flera håll i Tierps kommun och inte minst i centralorten. Rotary i Tierp har tagit initiativ till projektet Vision 10000 med målet att nästan fördubbla antalet invånare i centralorten. För ökad inflyttning behövs naturligtvis många fler bostäder och bostäder i attraktiva lägen - nära kommunikationer och service, men också nära natur och rekreation.
Vision 10000 har nu presenterat ett förslag till sådana bostäder i form av den så kallade Kanalstaden, belägen i direkt anslutning till Tämnarån och beskriven i Arbetarbladet 16 februari. Det är enligt min mening väldigt välkommet!
I Arbetarbladet 17 februari verkar kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson (S) ha en delvis annan uppfattning. "Ett beslut i miljööverdomstolen visar att man inte får bygga närmare vatten än 25 meter", säger kommunalrådet enligt tidningen. Att det kan bli problem med länsstyrelsen har förslagsställarna också insett, men hade hoppats på stöd från kommunledningen.
Allt ska ju vara möjligt i Tierp, så varför ge slaget förlorat på förhand? Kommunledningen borde enligt min mening istället försöka flytta fram positionerna. Så vitt jag vet har vi två större städer i närheten, som båda har bebyggelse nära vatten. För att nu inte tala om Stockholm. Så varför hindra Tierp från att utvecklas? Tämnarån är faktiskt rätt lång. Jag har svårt att se det om en orimlighet att Tierp tar några hundra meter i anspråk för sin utveckling och jag hoppas att Vision 10000 inte ger upp så lätt!
lördag 18 februari 2012
Bättre resultat i skolan?
Det är mycket märkligt att den rödgröna majoriteten i Tierps kommun är så rädd att sätta mål för Tierps skolor.
År 2010 lämnade 32 procent av eleverna Tierps högstadieskolor utan godkänt betyg i alla ämnen och endast 82,6 procent var behöriga till gymnasieskolan. Det är bakgrunden till en folkpartimotion, som debatterades livligt i kommunfullmäktige tisdag 14 februari.
Motionen föreslog bland annat att kommunfullmäktige skulle besluta att kommunens målsättning för grundskolan ska vara att alla elever som började högstadiet hösten 2011 ska nå minst godkänt i alla ämnen efter tre år. Men det ville inte den rödgröna majoriteten, utan efter en lång debatt avslogs motionen. Däremot stöddes motionens förslag av hela alliansen. Debatten refereras i Arbetarbladet 15 februari och i UNT samma dag och ska finnas på webbradio på kommunens hemsida där även svaret på motionen kan läsas.
Skolverket har för en tid sedan redovisat en intressant rapport om Kommunalt huvudmannaskap i praktiken, vilken även refereras i Dagens Samhälle under rubriken ”Kommuner slarvar med styrningen av skolan”. Ett citat ur artikeln: ”Det finns en problematik som innebär att politikerna ser de nationella målen för skolan mer som ambitiösa visioner än som underlag för styrning av sin skolverksamhet”. Enligt min mening stämmer dessvärre detta väl med situationen i Tierp.
Tierps skolor förtjänar bättre och skoldebatten kommer helt säkert att fortsätta.
År 2010 lämnade 32 procent av eleverna Tierps högstadieskolor utan godkänt betyg i alla ämnen och endast 82,6 procent var behöriga till gymnasieskolan. Det är bakgrunden till en folkpartimotion, som debatterades livligt i kommunfullmäktige tisdag 14 februari.
Motionen föreslog bland annat att kommunfullmäktige skulle besluta att kommunens målsättning för grundskolan ska vara att alla elever som började högstadiet hösten 2011 ska nå minst godkänt i alla ämnen efter tre år. Men det ville inte den rödgröna majoriteten, utan efter en lång debatt avslogs motionen. Däremot stöddes motionens förslag av hela alliansen. Debatten refereras i Arbetarbladet 15 februari och i UNT samma dag och ska finnas på webbradio på kommunens hemsida där även svaret på motionen kan läsas.
Skolverket har för en tid sedan redovisat en intressant rapport om Kommunalt huvudmannaskap i praktiken, vilken även refereras i Dagens Samhälle under rubriken ”Kommuner slarvar med styrningen av skolan”. Ett citat ur artikeln: ”Det finns en problematik som innebär att politikerna ser de nationella målen för skolan mer som ambitiösa visioner än som underlag för styrning av sin skolverksamhet”. Enligt min mening stämmer dessvärre detta väl med situationen i Tierp.
Tierps skolor förtjänar bättre och skoldebatten kommer helt säkert att fortsätta.
torsdag 9 februari 2012
Resultaten i skolan och läraryrkets attraktivitet
Igår lämnade jag en interpellation till kommunfullmäktige. Den handlar om att resultaten i våra skolor måste förbättras, som Folkpartiet skrivit i en motion 2011. Vi har pekat ut målsättningen att alla elever som började i högstadiet hösten 2011, ska nå minst godkänt i alla ämnen när de lämnar grundskolan 2014.
För att närma sig och uppnå sådana mål krävs ett mycket gott ledarskap på alla nivåer. Allra viktigast är ledarskapet i klassrummet, det vill säga lärarens roll . Därför är det viktigt att våra lärare får goda möjligheter och uppmuntran att utvecklas och fler måste söka sig till läraryrket. Men i Sverige har vi svårt att fylla utbildningsplatserna, medan det i Finland lär finnas tio sökande till varje plats.
Samtidigt hör lärarna till dem i kommunerna, som har haft allra sämst löneutveckling mellan 2000 och 2010. Sämst har utvecklingen varit för gymnasielärare i allmänna ämnen (28,1 procent att jämföras med 43,6 procent i snitt för samtliga anställda i primärkommuner), tätt följda av grundskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen. Det säger sig självt att detta inte gynnar ökande antal sökanden till lärarutbildningarna.
Därför bör Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och inte minst vår kommun, bejaka en höjning av lärarlönerna utöver genomsnittet. Det bör bland annat ske genom större karriärmöjligheter och lönespridning i lärarkollektivet, för att uppmuntra ambition och utveckling. En del i detta bör vara att utnyttja regeringens satsning på fler lektorer i skolorna.
I interpellationen frågar jag därför kommunledningen om man vill medverka till att höja läraryrkets status och om man ser lärarnas karriärmöjligheter och löner som viktiga faktorer för höjd lärarstatus. Jag undrar också om kommunledningen är beredd att aktivt medverka i regeringens satsning på fler lektorstjänster i grundskola och gymnasium.
Att hedra Wallenberg
Carl B Hamilton, riksdagsledamot (FP) och ordförande i riksdagens EU-nämnd skrev 6 februari på DN-debatt om skillnaderna mellan Raoul Wallenbergs modiga och oegennyttiga agerande för att rädda ungerska judar undan nazisterna och Sveriges föga osjälviska agerande i dagens Europa. För detta har han kritiserats av bland andra Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski i en signerad ledare.
Jag förstår inte kritiken mot Hamilton. På vilket sätt skulle det vara att skända Wallenbergs minne att diskutera vad en oegennyttig och solidarisk inställning skulle kunna betyda i Europa idag. Det är inte konstigt om Wallenberg blir bortglömd om man inte får diskutera. Och kanske är det därför han blivit mer bortglömd i sitt ack så korrekta hemland än i till exempel USA. Sverige har en hel del att skämmas över när det gäller att stå upp för frihet, demokrati och solidaritet.
Jag förstår inte kritiken mot Hamilton. På vilket sätt skulle det vara att skända Wallenbergs minne att diskutera vad en oegennyttig och solidarisk inställning skulle kunna betyda i Europa idag. Det är inte konstigt om Wallenberg blir bortglömd om man inte får diskutera. Och kanske är det därför han blivit mer bortglömd i sitt ack så korrekta hemland än i till exempel USA. Sverige har en hel del att skämmas över när det gäller att stå upp för frihet, demokrati och solidaritet.
måndag 30 januari 2012
Raoul Wallenberg-året
Vad kan passa bättre än att efter en lång tids uppehåll, och i inledningen av Raoul Wallenbergåret, få tipsa läsarna om en artikel i New York Times om just Raoul Wallenberg. Artikeln är mycket vacker och tänkvärd; författad av USA:s och Sveriges utrikesministrar.
Tipset har jag själv fått från Olle Wästbergs intressanta nyhetsbrev som du kan prenumera på från hans hemsida.
Tipset har jag själv fått från Olle Wästbergs intressanta nyhetsbrev som du kan prenumera på från hans hemsida.
onsdag 19 oktober 2011
Rödgrön röra (för)stör Högbergsgymnasiet
Igår fattade kommunstyrelsen i Tierp ett mycket olyckligt beslut. Den rödgröna majoriteten trumfade igenom nedläggning av tre program på vår gymnasieskola: Restaurang och Livsmedel, Barn och Fritid samt Industritekniska. Detta har redovisats i Arbetarbladet och UNT.
Bakgrunden är ett minskande antal elever, dels på grund av att ungdomskullarna blir mindre, dels för att runt 40 procent av eleverna väljer gymnasium utanför kommunen. Dessa problem finns även för Folkpartiet och Alliansen, men vi väljer en annan väg en den rödgröna. Vi vill utveckla skolan och öka dess konkurrenskraft. Vi vill se till att våra elever går ut grundskolan beredda för gymnasiet och med fullständiga betyg. Och vi vill att Högbergsgymnasiet ska ha en inriktning som ger eleverna arbete eller goda möjligheter till vidare studier och som säkrar framtiden för våra företag.
Det är aldrig roligt eller lätt att lägga ner program. När det ändå måste göras väljer vi att förorda nedläggning av Restaurang och Livsmedel samt Estetiska programmet medan vi behåller Industriteknik samt Barn och Fritid. På så sätt får Högbergsskolan en tydlig inriktning mot det vi bör och kan vara allra bäst på, nämligen att i samarbete med våra företag utbilda våra ungdomar så att de kan få jobb eller gå vidare till universitet och högskola.
Nedläggningen av Industriteknik är direkt katastrofal. Varför vill den rödgröna röran sabotera det pågående arbetet med Teknikcollege? Teknikcollege innebär kvalitetshöjning och samarbete med industrin, som innehar majoritet i den regionala och den lokala styrgruppen. Det är också ett samarbete med Uppsala och Östhammars kommuner. Jag är övertygad om att Teknikcollege skulle innebära ett lyft för både Industritekniska och Teknikprogrammet. Det är synd och skam att kommunledningen hanterar gymnasiet så här!
Bakgrunden är ett minskande antal elever, dels på grund av att ungdomskullarna blir mindre, dels för att runt 40 procent av eleverna väljer gymnasium utanför kommunen. Dessa problem finns även för Folkpartiet och Alliansen, men vi väljer en annan väg en den rödgröna. Vi vill utveckla skolan och öka dess konkurrenskraft. Vi vill se till att våra elever går ut grundskolan beredda för gymnasiet och med fullständiga betyg. Och vi vill att Högbergsgymnasiet ska ha en inriktning som ger eleverna arbete eller goda möjligheter till vidare studier och som säkrar framtiden för våra företag.
Det är aldrig roligt eller lätt att lägga ner program. När det ändå måste göras väljer vi att förorda nedläggning av Restaurang och Livsmedel samt Estetiska programmet medan vi behåller Industriteknik samt Barn och Fritid. På så sätt får Högbergsskolan en tydlig inriktning mot det vi bör och kan vara allra bäst på, nämligen att i samarbete med våra företag utbilda våra ungdomar så att de kan få jobb eller gå vidare till universitet och högskola.
Nedläggningen av Industriteknik är direkt katastrofal. Varför vill den rödgröna röran sabotera det pågående arbetet med Teknikcollege? Teknikcollege innebär kvalitetshöjning och samarbete med industrin, som innehar majoritet i den regionala och den lokala styrgruppen. Det är också ett samarbete med Uppsala och Östhammars kommuner. Jag är övertygad om att Teknikcollege skulle innebära ett lyft för både Industritekniska och Teknikprogrammet. Det är synd och skam att kommunledningen hanterar gymnasiet så här!
onsdag 17 augusti 2011
UNT, DN och England
Vem är cynisk och okunnig, undrar ledarskribenten Carl Lagerqvist i UNT 17 augusti apropå ett inlägg på DN:s kultursida som kritiserar honom och UNT för att ha tagit tydlig ställning mot kravallmakarna i England.
Han skriver:
"För mig är 'vi' alla de som tar ansvar för sig själva och sina närmaste. Som trots svåra förhållanden försöker skapa sig en dräglig vardag. 'Dom' är de som struntar i sina barn, begår brott och med sitt destruktiva beteende skadar andra. Det är klart att det finns en skillnad mellan den engagerade läraren och kvarterets knarklangare.
'Vi' och 'dom' handlar om de val vi gör, inte vilka vi är. Några väljer att visa respekt och vara en del av samhället, andra gör det inte.
Människor kan också vara miljöfaktorer. Det spelar inte så stor roll hur många miljoner som pumpas in i ett problemområde om polisen står med armarna i kors när kriminella gäng tar över gatorna.
De som mot alla odds kämpar för ett bättre liv får inte lämnas i sticket."
Bättre kunde det knappast ha skrivits. Relativiseringen av moral och ansvar kan passa i flumvänstern, men går på tvärs mot alla liberala värden och ett anständigt samhälle.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)