"Hur får Sverige en starkare liberalism?", frågar sig ledarskribenten i UNT 10 januari, delvis utifrån artiklar i Liberal Debatt. Det är en väldigt viktig fråga, som verkligen förtjänar att diskuteras. Däremot tror undertecknad att den i Liberal Debatt väckta och i UNT refererade idén om att detta skulle åstadkommas genom en sammanslagning av Folkpartiet och Centerpartiet åtminstone är alldeles för tidigt väckt.
Det som krävs är enligt min mening inte i första hand "enkla" tekniska lösningar utan en seriös politisk och ideologisk diskussion. Och en sådan har bland andra Håkan Holmberg och Karl Rydå på UNT:s ledarredaktion mycket förtjänstfullt pläderat för, inte minst på senare tid. En sammanslagning mellan två partier torde också vara ungefär så långt från enkel man kan komma och utan en omfattande ideologisk diskussion dömd att misslyckas (åtminstone om man menar allvar med att stärka liberalismen). UNT:s ledare anser dessbättre också att "Liberal Debatts modell idag kan te sig orealistisk".
Det centrala i liberalismen är för mig att den placerar individen i centrum, inte nationalitet, religion eller "klass", och att den bejakar förnuft, utveckling, öppenhet mot omvärlden och kritisk diskussion. Det finns många liberaler utanför partierna och man kan inte inskränka detta till en fråga om partier, men Folkpartiet har en viktig roll i att föra liberalismen och den liberala debatten framåt. Lyckas vi och andra väl med detta kan detta också på sikt påverka partistrukturen.
