lördag 15 december 2012

Dikt och diktatur

Årets nobelpristagare i litteratur heter som bekant Mo Yan. Han har kritiserats en hel del för att han kan leva och skriva i Kina. Men om man läser Ximen Nao och hans sju liv är det svårt att tänka sig att han inte skulle leva och skriva i Kina. Och han gör det väldigt bra. Boken är en både lättsam och förfärande berättelse om kinesiskt liv och historia från femtiotalet och framåt. Om detta kan man läsa mer i professor Lena Rydholms artikel "Kritiserar systemet inifrån" i UNT 9 december.

Man kan, som Mo Yan, fråga sig om hans kritiker har läst hans böcker. Presskonferensen i samband med att författaren anlänt till Stockholm för att ta emot Nobelpriset blev också i mitt tycke rätt pinsam för åtskilliga journalisters vidkommande. Men om det kommer kanske Mo Yan, "den illbattingen", att skriva en novell. Och då kan man kanske tänka sig att en del journalister får mer att bli irriterade över, precis som man kan tänka sig att en del makthavare i Kina kan ha fått problem med magsyra.

måndag 10 december 2012

Europa och freden - välförtjänt Nobelpris

Idag har Nobels fredspris delats ut i den norska huvudstaden. Det är ett oerhört välförtjänt fredspris till EU - fredsprojektet framför alla andra!

Titta gärna på prisutdelningen på SVTplay (vilket är möjligt under 30 dagar från skrivande stund)! Inte minst  Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuys, anförande är ett lysande tal för Freden, Demokratin och Europa! Du ser talet cirka 45 minuter in i programmet.

söndag 9 december 2012

RUT och läxhjälpen

Ursäkta, men även om jag delvis kan förstå kritiken mot rutavdraget för läxhjälp även till gymnasieelever, kan jag inte undgå att förvånas över brösttonerna och indignationen. Som till exempel på UNT:s ledarsida 6 december och 7 december:
". . . privatundervisning ska inte ge rätt till skatteavdrag. Så enkelt är det", skriver Johan Rudström.
Men så var det ju redan tidigare för grundskoleelever! Jag tycker inte att tillägget för gymnasieelever är självklart, men heller inte ett steg från något acceptabelt till raka motsatsen.

Kritiken blir begriplig om man tror att reformen undandrar skolorna pengar och om man tror att brist på pengar är problemet i svenska skolor. Men resultaten i många länder är bättre trots mindre anslag. Pengar är inte problemet - problemet är decenniers vänsteristiskt vanstyre av svensk skola och, inte sällan, mindre lyckade kommunala prioriteringar. Reformen torde heller inte enbart ge bortfall av skatt, utan också intäkter genom att fler arbetar.

Man kan också fråga sig om det är helt fel att fler får ekonomiska möjligheter till läxhjälp. Och om det är moraliskt mer korrekt att skaffa städhjälp medan man själv hjälper ungdomarna med läxan, än att städa själv medan någon annan står för läxhjälpen, i båda fallen med rutavdrag. Människor är olika, men de flesta har sitt så kallade livspussel.

Det centrala är naturligtvis att vi ska ha en mycket bra skola och det är bra om skolorna erbjuder läxhjälp, vilket dock med nuvarande organisation är en kommunal fråga. Men en aldrig så bra skola innebär inte att det inte går att förkovra sig ytterligare på icke skoltid. Och det är utmärkt att det dyker upp ideella initiativ till läxhjälp, till exempel från Rädda Barnen.

fredag 7 december 2012

Intressant om lönebildning

Fackförbundet Kommunal har låtit göra en stor och intressant undersökning om medlemmarnas attityder till lönebildningen. Rapporten Kommunals medlemmars syn på individuella löner visar bland annat att medlemmarna överlag blir alltmer positiva till individuella löner, satta lokalt och påverkade av yrke och inte minst av prestation.

För en liberal är detta naturligtvis en glädjande utveckling mot större frihet och ansvar för individen. Och en utveckling som arbetsgivarna har all andledning att ta ansvar för. Att det inte alltid är så helt med den saken visas också av undersökningen, där de individuella lönesamtalen och lönesättningens begriplighet får rätt låga betyg. Bra chefer och gott ledarskap är centralt.

torsdag 6 december 2012

Nyttigt om vår kultur

Folkpartiets kommunalråd i Uppsala, Mohamad Hassan, skriver ofta bra artiklar och idag blir man riktigt glad när man läser hans och Karin Hassan Janssons artikel Var finns SD:s "svenska kultur"? i UNT.

Artikeln visar hur kulturen i vårt land under århundradena samspelat med kulturen i andra länder. Kulturen är i ständig förändring och har inte mycket med nationalstaterna att göra mer än i 1800-talets nationalromantik och 1900-talets nationalistiska och rasistiska galenskaper. SD har drag av båda.

Jag talade på samma tema i mitt inledningsanförande i Tierps budgetfullmäktige 6 november:
- Vår kommun är en del av vårt land. Vårt land är en del av Europa och Europa en del av en allt mer globaliserad värld. Utvecklingen har alltid gynnats av ett rikt utbyte mellan länder och kulturer.
och
- Kulturfrågorna är viktiga för ett gott, demokratiskt och ansvarsfullt ledarskap. Vår kultur är och har alltid varit en del av ett europeiskt sammanhang och sedan hundratals år också en del av ett globalt sammanhang. Vi får inte låta mörka krafter förstöra vårt kulturarv!

torsdag 22 november 2012

Censurivrare

UNT Kultur 22 november skriver Sebastian Johans bra om en kulturstrid i Skövde. Konstchefen där vill tydligen ta bort en skulptur kallad Våldet (verket finns avbildat i pappersupplagan). Statyn är tänkt att åskådliggöra våldet i krigets spår, vilket väl måste vara angeläget. Så vad är problemet? 

Även om det fanns ett problem så är inte censur rätt metod att komma tillrätta med det, vilket konstchefen tycks tro. Tyvärr har han sällskap av censurivrare i Stockholm i Tintin-fallet. Tror de att den historiska bildningen hos allmänheten är så låg att denna måste "skyddas" genom censur. Det är i så fall fel sätt. Den som inte förstår att det är fel att slå en annan människa har dessutom allvarligare problem än brist på bildning. Och kanske ligger den allvarligaste bristen på bildning på annat håll?

Myggplågan i domstol?

Myggplågan är ett återkommande elände i områdena runt Nedre Dalälven. Det är hög tid att staten tar ett positivt ansvar i stället för att via Naturvårdsverket sätta käppar i hjulet för bekämpningen av stickmyggan. Eftersom staten ännu inte har förstått det är det alldeles utmärkt att Arne Ruth och andra undersöker möjligheten att föra en grupptalan i domstol, såsom det beskrivs i UNT 22 november.

fredag 12 oktober 2012

Grattis Europa!

Stort Grattis till EU och till hela Europa!
Europeiska Unionen har idag mycket välförtjänt fått Nobels fredspris.
UNT har förstås nyheten på nätet idag. Och naturligtvis en mängd media världen över: Frankfurter AllgemeineLe MondeCorriere della seraThe IndependentNew York TimesVerdens GangBerlingske Tidende.

Inte alla kommentarer är förstås så positiva och visst har EU allvarliga problem, men att bortse från det europeiska fredsprojektets enorma förtjänster ter sig för mig mycket märkligt.

Läs gärna Jan Björklunds kommentar i hans nyhetsbrev!

tisdag 9 oktober 2012

Bygg i Tierp!

Äntligen börjar det röra på sig ordentligt på byggfronten i Tierp! I en nyhetsartikel i dagens UNT (hittills inte på nätet) talas åter om 500 nya bostäder på fem år. Det är mycket bra - köerna till hyresrätter är långa och bostadsbristen hindrar inflyttning och tillväxt. I alltför många år har vi fått höra att det inte går att bygga i Tierp. Vi behöver utveckling - byggande, skolutveckling och kommunikationer!

tisdag 2 oktober 2012

Sopor i Tierp

Mängden tillresta bärplockare har på goda grunder varit något av en följetong i lokala media de senaste månaderna, bland annat i samband med den omfattande nedskräpning som bärplockarlägren medfört. Senast har soporna utanför kommunhuset gett avtryck i media som UNT och Arbetarbladet.

Det borde stå klart för alla att all nedskräpning är kriminell oavsett var och av vem den utförs. Exemplet kommunhuset visar att inte bara tillresta bärplockare står för nedskräpning. Det visas också av de olagliga dumpningar av skrotbilar och annat avskräde som dyker upp alltför ofta i våra marker. Man kan i sammanhanget också fundera över de förfallna byggnader som finns lite här och var även i tätbebyggt område. 

Man kan verkligen förstå närboendes obehag och frustration. Men vuxna människor måste enligt min mening påta sig ansvaret att tänka lite längre än man kanske känner för när man är irriterad. Att inte alla klarar av detta framgår med mer än önskvärd tydlighet av en del kommentarsspalter. Man kan och bör diskutera kommunens ansvar utan att förenkla alltför mycket. 

Kommunen består av medborgarna. De förtroendevalda och förvaltningen har att hantera skattemedlen så bra som möjligt. När det gäller nedskräpning finns en rad frågor:
  • Vilka signaler skickar kommunen om man använder skattemedel för att ta upp soporna utan att få betalt av den skyldige? Uppfattar den omoraliske då att det är OK att skräpa ner?
  • Vilket ansvar har den markägare som upplåtit mark för lägren?
  • Vilket ansvar har bäruppköparna? 
  • Vilket ansvar har obskyra partier som skräpar ner?
  • Vilket ansvar har statliga myndigheter som inte kan verkställa avhysning tillräckligt snabbt.
  • Hur hävdas en rimlig och hävdvunnen allemansrätt utan avarter?
Med detta i minnet har jag ändå i kommunala sammanhang talat för att kommunen för medborgarnas skull borde rensa upp efter bärplockarlägren utan dröjsmål, samtidigt som man tar upp diskussionen om kostnaderna med berörda skogsbolag och bäruppköpare. Det skulle ge kommunen goodwill och övriga välförtjänt badwill om kommunen ensam finge stå för kostnaderna.

lördag 15 september 2012

Bra artikel om bostadsbyggande

I DN 14 september finns en av de bästa artiklar jag läst på länge. Bostadsbyggandet har släpat efter under många år, inte minst i Tierp. Desto mer glädjande är det att landshövdingen i Uppsala län tillsammans med samtliga kommunstyrelseordföranden i länet nu gör en tydlig avsiktsförklaring. 25000 nya bostäder ska byggas i länet de närmaste fem åren - ännu mer om staten gör rejäla förbättringar av infrastrukturen.

I Arbetarbladet 15 september preciserar kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson åtagandet till 500 nya lägenheter under femårsperioden i Tierps kommun: "- 500 lägenheter inom kommunen ska inte vara orimligt. Beroende på bostadsmarknaden har vi kapacitet för att kunna bygga det dubbla."

Detta är utmärkta utfästelser, som jag och Folkpartiet gärna vill bidra till att förverkliga. Äntligen pågår också arbetet med en bostadsförsörjningsplan, som jag interpellerade om i kommunfullmäktige redan 2009.

tisdag 3 juli 2012

Sommarsamtal i Lövstabruk

Kulturföreningen i Lövstabruk gör verkligen år efter år en storartad insats för kultur och bildning, bland annat genom sina sommarsamtal med Birgitta Östlund som primus motor. Årets premiär inträffade i lördags med Louise Nyström, arkitekt och byggnadshistoriker, som utmärkt inledare om Ferdinand och Anna Bobergs resa genom Sverige under några år i slutet av 1910-talet med syftet att dokumentera industri- och kulturmiljöer som man fruktade var på väg att försvinna - bl.a. Lövstabruk.

Ferdinand var skicklig arkitekt (bland annat Rosenbad) och tecknare, Anna en flyhänt och medryckande skribent. Deras gigantiska projekt resulterade bland annat i över 3000 teckningar från hela landet, varav en del nu är utställda i kulturföreningens lokal på Stora gatan 9 i Lövstabruk.

Louise Nyström har lett ett projekt för att undersöka vad som hänt med de miljöer som Boberg dokumenterade, viket gör att det nu finns aktuell fotodokumentation av många av miljöerna. Om detta handlade inledningen och samtalet i den som så ofta gott och väl fullsatta lokalen. Dokumentationen finns i boken Svenska bilder : i Anna och Ferdinand Bobergs fotspår efter hundra år och på projektets hemsida I Ferdinand Bobergs fotspår. På hemsidan är det lätt att hitta teckningar och foton från hela landet.

Ett (eller flera) besök i Lövstabruk i sommar är verkligen att rekommendera och varför inte då passa på att besöka något av Kulturföreningens sommarsamtal eller andra arrangemang.

måndag 25 juni 2012

UNT, FRA och Folkpartiet

UNT:s ledare är ofta både tänkvärda, förnuftiga och välskrivna. Ledaren den 21 juni betitlad Fräckt FRA-förslag utgör ett sorgligt undantag. "Nu ska FRA tydligen också användas mot knarkhandlare, smugglare och annat småbus, som svensk lag aldrig tidigare tillåtit att brevhemligheten bryts för", påstår ledarskribenten. Bortsett från att påståendet inte är sant kan man undra vilka värderingar skribenten står för om vederbörande betraktar knarkhandlare och smugglare som småbus. Att vederbörande därefter sågar i stort sett hela riksdagen med undantag för Vänsterpartiet, Miljöpartiet och SD är kanske bara följdriktigt. Man får väl i det här sammanhanget vara tacksam för att skribenten är särskilt kritisk mot Folkpartiet Liberalerna.

Frågorna om signalspaning är inte enkla och självklart behöver den omgärdas med ett tydligt regelverk. Den som önskar en sansad beskrivning av förslaget kan till exempel läsa riksdagsledamoten Johan Pehrsons (FP) blogg eller varför inte regeringens hemsida. Förslaget gäller grov organiserad brottslighet. Titta gärna också in på Datainspektionens hemsida, som visserligen innehåller kritik av förslaget, men en mer nyanserad sådan än UNT:s överhettade ledare: "Vi utesluter inte att den öppna polisen har tillräckliga skäl men det saknas en tillräckligt djup och ingående analys som påvisar det".

Det står naturligtvis ledarskribenten fritt att betrakta den demokratiska staten som oerhört farlig, men nonchalera grov organiserad brottslighet. Men det är enligt min mening inte liberalt utan oförnuftigt.

söndag 24 juni 2012

Vargsommar?

Nu är det sommar och politiken tar delvis semester, det vill säga den del av politiken som består av möten och förberedelser för möten. Kanske kan det då bli lite mer tid för bloggande. Mitt första inlägg får handla om vargen.

Ämnet är ju aktuellt både genom den tragiska händelsen i Kolmårdens djurpark och vargangrepp på fårgårdar i Skållbo och Skaten tidigare i vår och nu i dagarna i Gräsö-arkipelagen. Händelser som den i Kolmården borde vara lätta att undvika om man lägger romantiken åt sidan, svårare då att kombinera dagens rovdjurspolitik med fårhållning och bevarandet av den biologiska mångfalden i resterna av våra hagmarker och slåtterängar.

Jag läser i UNT 22 juni ett citat från Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson på twitter apropå dödsolyckan i Kolmården: "Att kräva vargjakt på grund av den tragiska arbetsmiljöolyckan i Kolmården är som att kräva avväpning av jägare på grund av väpnade rån." Vad Karlsson gör i detta citat är att jämställa människa och djur, jägare och varg. Beteendet är lika farligt som tyvärr vanligt bland naturromantiker och också orsaken till detta blogginlägg. Vargar är rovdjur. Jägare är civiliserade människor, inte rånare.

lördag 18 februari 2012

Kanalstad i Tierp?

De flesta är dessbättre numera överens om att det finns en stor brist på bostäder på flera håll i Tierps kommun och inte minst i centralorten. Rotary i Tierp har tagit initiativ till projektet Vision 10000 med målet att nästan fördubbla antalet invånare i centralorten. För ökad inflyttning behövs naturligtvis många fler bostäder och bostäder i attraktiva lägen - nära kommunikationer och service, men också nära natur och rekreation.

Vision 10000 har nu presenterat ett förslag till sådana bostäder i form av den så kallade Kanalstaden, belägen i direkt anslutning till Tämnarån och beskriven i Arbetarbladet 16 februari. Det är enligt min mening väldigt välkommet!

Arbetarbladet 17 februari verkar kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson (S) ha en delvis annan uppfattning. "Ett beslut i miljööverdomstolen visar att man inte får bygga närmare vatten än 25 meter", säger kommunalrådet enligt tidningen. Att det kan bli problem med länsstyrelsen har förslagsställarna också insett, men hade hoppats på stöd från kommunledningen.

Allt ska ju vara möjligt i Tierp, så varför ge slaget förlorat på förhand? Kommunledningen borde enligt min mening istället försöka flytta fram positionerna. Så vitt jag vet har vi två större städer i närheten, som båda har bebyggelse nära vatten. För att nu inte tala om Stockholm. Så varför hindra Tierp från att utvecklas? Tämnarån är faktiskt rätt lång. Jag har svårt att se det om en orimlighet att Tierp tar några hundra meter i anspråk för sin utveckling och jag hoppas att Vision 10000 inte ger upp så lätt!

Bättre resultat i skolan?

Det är mycket märkligt att den rödgröna majoriteten i Tierps kommun är så rädd att sätta mål för Tierps skolor.
År 2010 lämnade 32 procent av eleverna Tierps högstadieskolor utan godkänt betyg i alla ämnen och endast 82,6 procent var behöriga till gymnasieskolan. Det är bakgrunden till en folkpartimotion, som debatterades livligt i kommunfullmäktige tisdag 14 februari.

Motionen föreslog bland annat att kommunfullmäktige skulle besluta att kommunens målsättning för grundskolan ska vara att alla elever som började högstadiet hösten 2011 ska nå minst godkänt i alla ämnen efter tre år. Men det ville inte den rödgröna majoriteten, utan efter en lång debatt avslogs motionen. Däremot stöddes motionens förslag av hela alliansen. Debatten refereras i Arbetarbladet 15 februari och i UNT samma dag och ska finnas på webbradio på kommunens hemsida där även svaret på motionen kan läsas.

Skolverket har för en tid sedan redovisat en intressant rapport om Kommunalt huvudmannaskap i praktiken, vilken även refereras i Dagens Samhälle under rubriken ”Kommuner slarvar med styrningen av skolan”. Ett citat ur artikeln: ”Det finns en problematik som innebär att politikerna ser de nationella målen för skolan mer som ambitiösa visioner än som underlag för styrning av sin skolverksamhet”. Enligt min mening stämmer dessvärre detta väl med situationen i Tierp.

Tierps skolor förtjänar bättre och skoldebatten kommer helt säkert att fortsätta.

torsdag 9 februari 2012

Resultaten i skolan och läraryrkets attraktivitet

Igår lämnade jag en interpellation till kommunfullmäktige. Den handlar om att resultaten i våra skolor måste förbättras, som Folkpartiet skrivit i en motion 2011. Vi har pekat ut målsättningen att alla elever som började i högstadiet hösten 2011, ska nå minst godkänt i alla ämnen när de lämnar grundskolan 2014.

För att närma sig och uppnå sådana mål krävs ett mycket gott ledarskap på alla nivåer. Allra viktigast är ledarskapet i klassrummet, det vill säga lärarens roll . Därför är det viktigt att våra lärare får goda möjligheter och uppmuntran att utvecklas och fler måste söka sig till läraryrket. Men i Sverige har vi svårt att fylla utbildningsplatserna, medan det i Finland lär finnas tio sökande till varje plats.

Samtidigt hör lärarna till dem i kommunerna, som har haft allra sämst löneutveckling mellan 2000 och 2010. Sämst har utvecklingen varit för gymnasielärare i allmänna ämnen (28,1 procent att jämföras med 43,6 procent i snitt för samtliga anställda i primärkommuner), tätt följda av grundskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen. Det säger sig självt att detta inte gynnar ökande antal sökanden till lärarutbildningarna.
Därför bör Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och inte minst vår kommun, bejaka en höjning av lärarlönerna utöver genomsnittet. Det bör bland annat ske genom större karriärmöjligheter och lönespridning i lärarkollektivet, för att uppmuntra ambition och utveckling. En del i detta bör vara att utnyttja regeringens satsning på fler lektorer i skolorna.

I interpellationen frågar jag därför kommunledningen om man vill medverka till att höja läraryrkets status och om man ser lärarnas karriärmöjligheter och löner som viktiga faktorer för höjd lärarstatus. Jag undrar också om kommunledningen är beredd att aktivt medverka i regeringens satsning på fler lektorstjänster i grundskola och gymnasium.

Att hedra Wallenberg

Carl B Hamilton, riksdagsledamot (FP) och ordförande i riksdagens EU-nämnd skrev 6 februari på DN-debatt om skillnaderna mellan Raoul Wallenbergs modiga och oegennyttiga agerande för att rädda ungerska judar undan nazisterna och Sveriges föga osjälviska agerande i dagens Europa. För detta har han kritiserats av bland andra Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski i en signerad ledare.

Jag förstår inte kritiken mot Hamilton. På vilket sätt skulle det vara att skända Wallenbergs minne att diskutera vad en oegennyttig och solidarisk inställning skulle kunna betyda i Europa idag. Det är inte konstigt om Wallenberg blir bortglömd om man inte får diskutera. Och kanske är det därför han blivit mer bortglömd i sitt ack så korrekta hemland än i till exempel USA. Sverige har en hel del att skämmas över när det gäller att stå upp för frihet, demokrati och solidaritet.

måndag 30 januari 2012

Raoul Wallenberg-året

Vad kan passa bättre än att efter en lång tids uppehåll, och i inledningen av Raoul Wallenbergåret, få tipsa läsarna om en artikel i New York Times om just Raoul Wallenberg. Artikeln är mycket vacker och tänkvärd; författad av USA:s och Sveriges utrikesministrar.

Tipset har jag själv fått från Olle Wästbergs intressanta nyhetsbrev som du kan prenumera på från hans hemsida.