Rödgrön röra (för)stör Högbergsgymnasiet

Igår fattade kommunstyrelsen i Tierp ett mycket olyckligt beslut. Den rödgröna majoriteten trumfade igenom  nedläggning av tre program på vår gymnasieskola: Restaurang och Livsmedel, Barn och Fritid samt Industritekniska. Detta har redovisats i Arbetarbladet och UNT.

Bakgrunden är ett minskande antal elever, dels på grund av att ungdomskullarna blir mindre, dels för att runt 40 procent av eleverna väljer gymnasium utanför kommunen. Dessa problem finns även för Folkpartiet och Alliansen, men vi väljer en annan väg en den rödgröna. Vi vill utveckla skolan och öka dess konkurrenskraft. Vi vill se till att våra elever går ut grundskolan beredda för gymnasiet och med fullständiga betyg. Och vi vill att Högbergsgymnasiet ska ha en inriktning som ger eleverna arbete eller goda möjligheter till vidare studier och som säkrar framtiden för våra företag.

Det är aldrig roligt eller lätt att lägga ner program. När det ändå måste göras väljer vi att förorda nedläggning av  Restaurang och Livsmedel samt Estetiska programmet medan vi behåller Industriteknik samt Barn och Fritid. På så sätt får Högbergsskolan en tydlig inriktning mot det vi bör och kan vara allra bäst på, nämligen att i samarbete med våra företag utbilda våra ungdomar så att de kan få jobb eller gå vidare till universitet och högskola.

Nedläggningen av Industriteknik är direkt katastrofal. Varför vill den rödgröna röran sabotera det pågående arbetet med Teknikcollege? Teknikcollege innebär kvalitetshöjning och samarbete med industrin, som innehar majoritet i den regionala och den lokala styrgruppen. Det är också ett samarbete med Uppsala och Östhammars kommuner. Jag är övertygad om att Teknikcollege skulle innebära ett lyft för både Industritekniska och Teknikprogrammet. Det är synd och skam att kommunledningen hanterar gymnasiet så här!

UNT, DN och England

Vem är cynisk och okunnig, undrar ledarskribenten Carl Lagerqvist i UNT 17 augusti apropå ett inlägg på DN:s kultursida som kritiserar honom och UNT för att ha tagit tydlig ställning mot kravallmakarna i England.

Han skriver:

"För mig är 'vi' alla de som tar ansvar för sig själva och sina närmaste. Som trots svåra förhållanden försöker skapa sig en dräglig vardag. 'Dom' är de som struntar i sina barn, begår brott och med sitt destruktiva beteende skadar andra. Det är klart att det finns en skillnad mellan den engagerade läraren och kvarterets knarklangare.

'Vi' och 'dom' handlar om de val vi gör, inte vilka vi är. Några väljer att visa respekt och vara en del av samhället, andra gör det inte.

Människor kan också vara miljöfaktorer. Det spelar inte så stor roll hur många miljoner som pumpas in i ett problemområde om polisen står med armarna i kors när kriminella gäng tar över gatorna.

De som mot alla odds kämpar för ett bättre liv får inte lämnas i sticket."

Bättre kunde det knappast ha skrivits. Relativiseringen av moral och ansvar kan passa i flumvänstern, men går på tvärs mot alla liberala värden och ett anständigt samhälle.

Efter attentaten

En dryg vecka har gått sedan de förfärliga attentaten i Norge. Det norska folket och folk över hela världen har med stor självklarhet slutit upp bakom offren och deras anhöriga. Norges statsminister har agerat föredömligt. Demokratin och de goda krafterna är starka.

Men det finns - och har alltid funnits - tendenser i samhället som verkar i motsatt riktning, som på olika sätt verkar för att, eller tenderar att, försvaga det demokratiska samhället och det demokratiska samtalet.

En sådan tendens, som också diskuterats en del efter attentaten, är de anonyma kommentarerna på webben. Det hat och den dumhet, inte sällan med främlingsfientlig inriktning, som sprids där får oftast stå obemötta. Eventuella bemötanden drunknar dessutom ofta i ett förmodligen rätt litet fåtals till synes outtröttliga oförskämdheter och dumheter. Det har efter attentaten diskuterats en större restriktivitet från medias sida. Det tycker jag är bra. Samhället behöver en öppen diskussion, men ska den diskussionen upprätthållas och föra samhället framåt måste den vara civiliserad. Ingen annanstans än på webben kan debatten föras så vulgärt och lågt. Media bör ta sitt ansvar. Och den som debatterar bör kunna ta ansvar för debatten med sitt namn.

En annan tendens är det försåtliga ifrågasättandet av vår demokrati. Dumheter kan säkert halka ur de flesta då och då, men här vill jag ta upp en passus i en motion från SD till kommunfullmäktige i Tierp 14 juni - och en motion är knappast något som halkar ur någon. Motionen kräver en lokal folkomröstning om flyktingmottagandet och i den står bland annat att läsa: "Att undertrycka folkviljan på det sätt som Sveriges makthavare har gjort beträffande invandringen är naturligtvis inte hållbart i längden. Extremism och samhällsförakt blir ett naturligt resultat av en sådan politik."

Att skriva så innebär att man ifrågasätter svensk demokrati och att man legitimerar extremism. Jag tyckte att orden var förfärliga 14 juni, men de låter onekligen ännu förfärligare efter 22 juli. På vad sätt skulle folkviljan i Sverige vara undertryckt? Har vi inte yttrandefrihet? Får man inte starta partier och rösta fritt i val? Får inte SD generösa bidrag från stat och kommun? Jodå, det får man, men SD friar till dem som inte gitter sätta sig in i samhällsfrågorna, till dem som inte vill förstå att demokrati kräver arbete, ansvar och engagemang, till dem som söker enkla lösningar på vad de uppfattar som problem.

De flesta medborgare inser att ett gott samhälle inte kan styras utifrån SD:s idéer och därför blir SD:s inflytande dessbättre begränsat.

En tredje tendens går kanske att att spåra i en artikel i UNT 31 juli. Om innehållet i artikeln verkligen stämmer speglar det att en märklig verklighetsuppfattning vunnit insteg även i AUF. Artikeln, som refererar till Verdens Gang, tyder på att många på Utöya och AUF-ledaren själv föreställde sig en kupp från polis och militär. Det är djupt olyckligt om en sådan misstro mot det demokratiska samhället och dess institutioner sprids i de demokratiska partiernas egna ungdomsorganisationer. Det är allvarligt framför allt därför att det underlättar arbetet för det demokratiska samhällets verkliga fiender.

På tal om Verdens Gang - i dess nätupplaga kan man visa sitt stöd för terroristens offer och för norsk demokrati - gör det!

Det som hänt i Norge

Det som hänt i Norge är ofattbart i all sin förfärlighet. Ofattbart i första hand i den outsägliga tragedin för de direkt drabbade och deras närstående. Nästan ofattbart för landet och demokratin. Norge har aldrig under min livstid känts så nära som nu. Därför känner jag både sorg och stolthet. Stolthet över att demokratin står stark.

Välkommet om Pricks i Tierp

Den gamla pepparkaksfabriken Pricks har stått tom i många år. Glädjande nog verkar det nu kunna bli ett slut på det, vilket man kan läsa om på UNT.se 28 maj, som skriver att "nu vill fastighetsägaren gå vidare med att omdana den gamla fabriksbyggnaden till hotell med tjugo rum, träningscenter, seniorboende och restaurang".

Tydligen har det gått lite trögt med kommunens bygglovshandläggning. Handläggarna har säkert fullt upp och det är bara att hoppas att de orkar fortsätta det gedigna arbetet från Tierp Arena och får det stöd som krävs. En snar upprustning av Pricks vore ett lyft för Tierp.

Om tillväxt och utveckling

Det är knepigt med domedagsprofetior, så också med den på UNT debatt 23 maj. Dels har sådana funnits under hela mänsklighetens historia - men domedagen har inte inträffat. Dels är det lätt att skriva om mänsklighetens förtappelse - särskilt om man själv slipper ta något annat ansvar och kan ägna sig åt bara en sida av problematiken.

De allra flesta håller säkert med om att resursutnyttjande och klimatpåverkan är stora problem och att mänskligheten behöver en hållbar utveckling. Men utveckling och tillväxt har också gjort att medellivslängden på jorden mer än fördubblats på hundra år. Är det bra eller dåligt? Allt fler lever i demokratier och miljoner människor i Asien och Afrika lyfter sig ur fattigdom. Är det bra eller dåligt? Förhoppningsvis svarar de flesta att det är bra och enligt min mening måste den utvecklingen fortsätta och förstärkas. Utmaningen ligger i att uppnå detta utan att äventyra planeten.

Så står frågan för mig och jag köper inte den förenklade problemformulering som artikeln ger uttryck för. Vi bör inte glömma att de som lyckats bäst när det gäller låg eller obefintlig tillväxt är kommunister, islamister och diverse korrupta regimer i bland annat Afrika.

Resultaten i skolan måste förbättras

Skolan i Tierp har problem både med resultat och ekonomi. Prognosen för grundskolan för helåret 2011 är ett underskott på 5,5 miljoner. Gymnasieskolan prognostiserar minus 12 miljoner! Största delen av underskotten ligger i de interkommunala kostnaderna – allt fler elever söker sig till skolor i andra kommuner.

För att möta detta krävs att betygsresultaten börjar utvecklas positivt, vilket tyvärr inte är fallet idag. Efter årskurs 9 var endast 82,6 procent behöriga till gymnasieskolan 2010 jämfört med 85,1 procent 2009 (motsvarande siffra för riket var 88,2 båda åren). Därför har Folkpartiet i Tierp (undertecknad och Barbro Jurell) lämnat en motion till fullmäktige.

I motionen föreslås bland annat att kommunens målsättning för grundskolan ska vara att alla elever som börjar högstadiet hösten 2011 ska nå minst godkänt i alla ämnen efter tre år och att resultaten för årskullar som avslutar grundskolan före 2014 kontinuerligt ska förbättras

och helst nå godkänt i alla ämnen. Alla elever även i tidigare årskurser ska ges den undervisning och det stöd som fordras för att nå målen och därmed underlätta för högstadiet.

Om fullmäktige antar motionen, vilket man verkligen får hoppas, blir det kommunstyrelsens uppgift att tillsammans med tjänstemännen fastställa vad som måste göras för att målen ska nås och vilka ekonomiska och andra medel som krävs.

Betydelsen av kunskap och utbildning kan inte överskattas. Vi måste ge våra barn och ungdomar en god start i livet och såväl det privata näringslivet som kommunen själv behöver välutbildade anställda. All kunskap vinns inte i skolan, men tiden i grundskola och gymnasium

måste användas på allra bästa sätt.

Motionen har refererats i UNT 27 april och Arbetarbladet 27 april. Den intresserade kan läsa motionen här. Motionen har debatterats i Arbetarbladet (nätupplagan), vilket är väldigt trevligt särskilt som de flesta inlägg varit sakliga. Det alla borde kunna vara överens om är väl att resultaten i tierpsskolorna måste förbättras - det finns ingen som helst anledning till att våra elever ska få sämre förutsättningar för utbildning och jobb än andra. Då borde också alla kunna vara överens om att det är viktigt att dessa frågor diskuteras.

Högbergsskolan och konkurrensen

Etableringen av fristående gymnasieskolor har inneburit större valmöjligheter för eleverna och en på många sätt hälsosam konkurrens för de kommunala gymnasierna. De flesta borde kunna vara överens om att detta är positivt. Men det hindrar inte att det finns problem. Idag finns det omkring dubbelt fler gymnasieplatser än elever i Uppsala-Gävle-området. Mitt i allt detta ligger Tierp och självklart blir konkurrensen mördande, delvis genom städernas inneboende dragningskraft.

Det är därför enligt min mening rätt av Tierps kommun att svara nej på Skolinspektionens remisser om nystart av gymnasier i Uppsala och Gävle. Det är glädjande att även alliansen i Uppsala avstyrker de flesta ansökningarna om nya gymnasier (UNT 20 april) och jag hoppas att Skolinspektionen är mycket restriktiv. Marknaden är redan överetablerad och konsekvenserna för bland andra Högbergsgymnasiet i Tierp kan bli allvarliga, samtidigt som skolan verkligen behövs om vi vill ha god utbildning för alla elever i kommunen. Högbergsskolan är dessutom en väldigt bra skola.

Högbergsgymnasiet förtjänar betydligt fler elever och kan enligt min mening också få det med medvetna satsningar från kommunledningens sida. Tyvärr gick man rakt motsatt väg vid senaste mötet med utskottet Barn och Ungdom då ett oenigt utskott beslutade att inte starta fyra av programinriktningarna till hösten (alliansen reserverade sig). Detta sänder fel signaler och kommer att öka de interkommunala kostnaderna (som betalas till andra kommuner och fristående skolor). Det är dags att utveckla Tierps skolor!

Kommunal upphandling

Kommunal upphandling kan låta som ett trist ämne, men det är nog så viktigt och vållar tid efter annan mer eller mindre heta diskussioner. Vid kommunfullmäktige 5 april antog kommunen en ny upphandlingspolicy. Allianspartierna reserverade sig till förmån för större möjligheter för små och lokala leverantörer att delta i upphandlingarna.

Svenskt Näringsliv skriver om kommunala upphandlingar i artikeln Upphandling svår balansgång för kommuner i dagens nyhetsbrev.

Dags igen!

Början på den nya mandatperioden har inneburit många möten och utbildningar och har dessutom inneburit något av en nystart för Folkpartiet i Tierp. Allt detta är mycket bra och viktigt, men min blogg har jag inte riktigt hunnit med.

Nu försöker jag igen efter en fantastisk påskhelg med det minst lika fantastiska kulturevenemanget Konst på väg. Alla dessa duktiga konstnärer och arrangörer visar verkligen att Tierp kan!

Dyrbar opposition i riksdagen

Den rödgröna röran i riksdagen har tillsammans med en nyans av brunt lyckat fälla två regeringsförslag - datalagringdirektivet (beslut uppskjutet i ett år till en kostnad av 100 miljoner) och försäljning av statliga bolag (vilket minskar betalning av statsskulden och gör Sverige sämre rustat i nästa lågkonjunktur).

Det är pinsamt att beskåda de rödgrönas samarbete med de så kallade sverigedemokraterna. Och deras förslösande av skattemedel.

Ålderdomlig landshövding?

I en debattartikel i UNT 18 februari beskyller Emma Wallrup (V) och Niclas Malmberg (MP) landshövding Peter Egardt för att vara ålderdomlig. Anledningen är att landshövdingen uttalat sig för civilflyg på Ärna och han svarar kritikerna i UNT 22 februari.

Wallrup/Malmbergs artikel är enligt min mening rätt pinsam läsning. Att de gärna vill stoppa världen visste vi tidigare, likaså att de gärna vill diktera hur andra ska leva. Det finns många problem med det. Ett av problemen är att även om de skulle lyckas i Uppsala och kanske till och med i Sverige, så måste man fråga sig hur det går i resten av världen. Det finns gott om länder och folk som vill ha utveckling. En del i detta är ökat resande - även med flyg. Finns det någon som tror att det globala resandet kommer att minska?

Vi kan inte stå vid sidan av utvecklingen, åtminstone inte om vi vill behålla vårt välstånd och vara en seriös aktör i världen. Miljön är viktig, men lösningen består inte i att stoppa utvecklingen och flygandet, utan i att fortsätta utveckla effektivare flyg med miljövänligare drivmedel. En civil flygplats på Ärna skulle gynna inte bara Uppsala utan även Tierp och hela norra Uppland.

De rödgröna låter ungefär som min gamla pappa på sin tid. Men han tyckte att det var fint att vara ålderdomlig.

Hälsohus nu!

Folkpartiet i Tierp gjorde onsdag 2 februari ett minnesvärt studiebesök på fritidsgården i Tierp och träffade representanter för Ungdomsnätverket i Tierp och dess mentor Ulrica Hillerstig, ungdomspolis i Tierp. Fritidsgården och dess personal är en stor tillgång och en ännu större tillgång är ungdomsnätverket. Större därför att den tydligt bygger på ungdomarnas eget engagemang och därför att man är i färd med att skapa ett koncept som förmodligen är unikt i Sverige.

Ungdomsnätverket och dess film Fredag igen har väckt stor uppmärksamhet och stöd på många håll. Nätverket planerar nu ett "hälsohus" - en träffpunkt med bland annat hälsofik och gym, en träffpunkt inte enbart för ungdomar utan också för vettiga och ansvarsfulla vuxna med intresse för våra ungdomar och vår framtid.

Man kunde önska sig ett större engagemang från kommunens sida för att stödja detta projekt. Det är dags att gå från ord till handling och inte lämna våra ungdomar i sticket. Ungdomarnas initiativ måste mötas och kommunen bör minnas att pengar satsade i bra ungdomsverksamhet förebygger problem och är goda investeringar. Inte mycket drar så stora kostnader i lidande och pengar som ungdomar och familjer på glid. Det går i stor utsträckning att förhindra. Gör det! Nu!

Bra om kommunen tar bostadsfrågorna på allvar

Nu ska Tierps kommun ta fram en bostadsförsörjningsplan, skriver UNT 21 januari. Det är inte en dag för tidigt! När kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson (S) så sent som i kommunfullmäktige i november 2009 besvarade min interpellation i ärendet var budskapet ett annat. Då var det att döma av svaret ett fullständigt onödigt, nästan skadligt, dokument. Efterfrågan på bostäder var enligt kommunalrådets uppfattning inte tillräckligt stor.

I själva verket fanns det ett betydande behov redan då, samtidigt som närheten till Upptåget och motorvägen borde ge goda möjligheter till expansion.

Tierp har förlorat tid, men det är mycket välkommet om majoriteten börjar vakna.

Olika men ändå lika

På Tierps bibliotek visas (tyvärr sista dagen idag) en väldigt fin utställning som heter Olika men ändå lika. Det är elever från samtliga årskurser på Stammen vid Aspenskolan i Tierp som ställer ut måleri, collage och poesi på det angelägna temat. Jag blev oerhört imponerad av både innehåll och form. Det vore trevligt om utställningen på något sätt kunde göras tillgänglig under längre tid.

Värnskatten

I sin debattartikel Värnskatt driver kunskap utomlands i Svenska Dagbladet 14 januari skriver riksdagsledamoten Isabella Jernbeck (M) om det absurda i att experter från utlandet, för en tid bosatta i Sverige, får dra nytta av en "expertskatt". Denna innebär ett undantag från den extrema beskattningen av höga inkomster och utgör enligt Jernbeck en påminnelse om "att det är den statliga inkomstskatten i allmänhet och värnskatten i synnerhet som är den riktiga expertskatten, det vill säga den skatt som drabbar så kallade experter". Hon pläderar därför för borttagande av värnskatten.

Man kan inte annat än hålla med. Den så kallade värnskatten driver kunskap utomlands och hämmar tillväxt och utveckling - och därmed framtida välfärd, vilket också konstateras i Alliansens valmanifest. Slopandet av värnskatten är på mycket goda grunder en viktig fråga för Folkpartiet.

Invandring, SD och Svenskt Näringsliv

I en debattartikel i Svenska Dagbladet 14 januari försöker de så kallade Sverigedemokraterna (SD) slå mynt av beräkningar från Svenskt Näringsliv. Idén är förstås, som alltid, att minska rörlighet och invandring och att försöka ställa folkgrupper mot varandra. Bland annat hävdar de att "Enligt till exempel Svenskt Näringsliv så skulle en sverigedemokratisk invandringspolitik spara in cirka 20 miljarder kronor redan första året", vilket skulle väl täcka ett femte jobbskatteavdrag.

I Svenskt Näringslivs replik Tvärnit för jobbskatteavdrag utan invandring betraktas SD:s resonemang som rent nonsens. Läs den! Bland annat konstaterar man att "Partiets ultimatum för att stödja ett jobbskatteavdrag blir lika ihåligt som andra löften från partiet – de har inte råd."

Svenskt Näringsliv vet att rörlighet och invandring behövs för utveckling och god ekonomi i Sverige lika väl som i andra länder och pläderar för en förbättrad integration. Utmärkt!

Valuta och elpriser slår mot Karlit

Karlit i Karlholmsbruk, som tillverkar MDF-skivor, varslar nu 15 personer om uppsägning rapporterar UNT och Arbetarbladet  13 januari. UNT skriver dessutom om detta redan 18 december. Orsaker till produktionsminskningen är höga elpriser och att kronan stärkts mycket jämfört med euron.

Problemen pekar på två olyckliga omständigheter i svensk politik, nämligen decenniers undermåliga energipolitik och att Sverige inte anslutit sig till eurosamarbetet.

Sverige behöver kärnkraften som det jämte vattenkraften realistiska alternativet till fossila bränslen. Det är bra att regeringen efter decenniers tankeförbud öppnat för möjligheten att ersätta gamla reaktorer med nya. Men varför stanna där? Regeringen bör mer aktivt driva på i dessa frågor och även öppna för byggandet av helt nya reaktorer.

Lika trevligt som det kan vara att handla billigt som svensk turist i Europa idag, är det naturligtvis för svenska bygg- och inredningsföretag att handla MDF-skivor utomlands och tjäna 20 procent på valutan. Men det säger sig självt att situationen för Karlit blir svår. Företagen behöver stabila förhållanden. Eurosamarbetet är en central del i detta - Sverige behöver Europa och Europa behöver Sverige. Det är enligt min mening precis sådant som euron det europeiska samarbetet bör handla om - inte klåfingrande i saker som bara irriterar och inte för samarbetet framåt.

Överklaga betyg?

Igår presenterade den av regeringen tillsatta utredningen om elevers möjlighet att överklaga betyg sitt slutbetänkande Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Enligt förslaget skulle slutbetyg i nian och kursbetyg i gymnasiet kunna överklagas och omprövningen göras av rektor. Utbildningsminister Jan Björklund vill lyssna på remissinstanserna, men säger preliminärt nej till genomförande av förslaget (Dagens Samhälle 12 januari). Bakgrunden är den byråkrati, extra dokumentationsarbete för lärarna och kostnader som förslaget skulle föra med sig.

Jag tror att utbildningsministerns bedömning är helt riktig. Betygen ska vara rätt från början och regering och Skolinspektion arbetar för en striktare betygsättning. Tidigare betyg ger också enskilda elever och andra goda möjligheter att reagera på uppenbara felaktigheter - utan extra byråkrati.

Partier och liberalism

"Hur får Sverige en starkare liberalism?", frågar sig ledarskribenten i UNT 10 januari, delvis utifrån artiklar i Liberal Debatt. Det är en väldigt viktig fråga, som verkligen förtjänar att diskuteras. Däremot tror undertecknad att den i Liberal Debatt väckta och i UNT refererade idén om att detta skulle åstadkommas genom en sammanslagning av Folkpartiet och Centerpartiet åtminstone är alldeles för tidigt väckt.

Det som krävs är enligt min mening inte i första hand "enkla" tekniska lösningar utan en seriös politisk och ideologisk diskussion. Och en sådan har bland andra Håkan Holmberg och Karl Rydå på UNT:s ledarredaktion mycket förtjänstfullt pläderat för, inte minst på senare tid. En sammanslagning mellan två partier torde också vara ungefär så långt från enkel man kan komma och utan en omfattande ideologisk diskussion dömd att misslyckas (åtminstone om man menar allvar med att stärka liberalismen). UNT:s ledare anser dessbättre också att "Liberal Debatts modell idag kan te sig orealistisk".

Det centrala i liberalismen är för mig att den placerar individen i centrum, inte nationalitet, religion eller "klass", och att den bejakar förnuft, utveckling, öppenhet mot omvärlden och kritisk diskussion. Det finns många liberaler utanför partierna och man kan inte inskränka detta till en fråga om partier, men Folkpartiet har en viktig roll i att föra liberalismen och den liberala debatten framåt. Lyckas vi och andra väl med detta kan detta också på sikt påverka partistrukturen.

Pendlarna är viktiga!

På UNT debatt 7 januari skriver Allians för Tierp (med undertecknad som en av skribenterna) om problemen för Tierps många pendlare efter det att SJ dragit in flera av regiontågens stopp i Tierp. Agerandet är bedrövligt och försvårar både för pendlarna och utvecklingen av centralorten. Det måste rimligen ses som ett exempel på problem med SJ:s dominans och bristen på konkurrens. En ensam aktör har större möjligheter att agera självsvåldigt och utan tillräcklig hänsyn till kunderna. Det vore bra om UL eller någon annan aktör kunde fylla luckan med snabba förbindelser om SJ sviker.

Om vådan av tankeförbud

Den svenska kärnkraften har ju haft en hel del problem de senaste åren, vilket också har bidragit till höga elpriser och gjort att Sverige utmärker sig som ett av de länder som haft sämst tillgänglighet. Det finns säkert många förklaringar till detta, bland annat de uppgraderingar som är på väg att genomföras och som uppenbarligen stött på fler problem än väntat. Men det tankeförbud som rått på kärnkraftens område under tre mörka decennier kan åtminstone knappast ha underlättat underhåll och utveckling eller lockat lika många kvalificerade studenter till området, som annars kunde varit fallet.

Hur beslut om ett sådant tankeförbud över huvud taget kunde fattas i ett fritt och demokratiskt samhälle är i sig obegripligt. Man behöver inte fundera över konsekvenserna av tankeförbud på olika områden, facit finns ju från diverse diktaturer och resultaten är alltid negativa.

Till all lycka har tankeförbudslagen upphävts av alliansregeringen. Det är dags för ny kärnkraft!

Grattis RUT!

Vad kan passa bättre än att ägna första inlägget på länge åt en liten namnsdagsgratulation? Alltså - GRATTIS RUT! - med namnsdag 4 januari. Mitt grattis riktar sig förstås till alla som heter Rut, men inte minst till skatteavdraget med samma namn. Alliansregeringens avdrag för hushållsnära tjänster har ju blivit en stor framgång, som lett till många nya företag och hederliga affärer. Och populariteten växer. Bort försvinner pigdebatten - det märkliga jante-resonemang som hävdade att servicejobb skulle vara skamliga på något sätt. Man kan fundera över hur resonemanget kunde uppstå. En del av förklaringen är väl den socialistiskt anstrukna arbetarrörelsens ovilja att se individen och istället dela in människor i över- och underklass på grundval av social ställning. Historiskt sett för övrigt samma ovilja som hos de allra sämsta företrädarna för dem som man ville kalla överklass. Men RUT är liberal.